I Finland finns det en mångfald av vinterhärdiga äppelsorter som saknar motstycke i andra länder.
Hur kommer det sig att just vi har det så bra ställt med vinterhärdiga sorter? Till det finns det fler än en förklaring.
På 1700-talet var våra sorter närmast desamma som i Sverige. De vill säja sorter som hade sitt ursprung i Mellaneuropa. Dessa sorter var, för det mesta, illa lämpade för vårt klimat.
Den ryska tiden.
Under de ca 100 år som Finland hörde till Ryssland började det strömma in sorter från öster. Dessa sorter var oftast mera vinterhärdiga än de sorter som kommit från Mellaneuropa via Sverige.
Många av de sorter som då kom till vårt land kom via Regels plantskola i Viborg. Denhär planskolan har haft en stor betydelse för fruktodlingen i Finland och för sortrikedomen. Plantskolan var verksam i slutet av 1800-talet, och hade sin glansperiod runt 1880- 1890.
Ryska gårdsfarihandlare.
Ett stort antal sorter har också hittat vägen från Ryssland till Finland med deså kallade påryssarna eller arkangeliterna som även kallades på vissa håll.
Dessa gårdsfarihandlare färdades från gård till gård och sålde sina alster. De olika handlarna hade sin egna revir, som de besökte år efter år. Dessa produter varierade från kastruller till tvålar. Vissa hade ocksåfruktträdsplantor i sitt sortiment. Det för klara varför en del områden i Finland är mera begåvade med ett stort urval av olika äppelsorter än andra områden.
Dessa gårdfarihandlarne var väl seddaeftersom de förde med sig nyheter från stora världen. Man brukar säga att det var de som lärde finlädarna att tvätta sig.
Påsaryssrna var mycket renliga av sig jämfört med finländarna. De hade också tvålar som de sålde. Barnen tyckte mycket om deras besöjk, för ofta hade de med sig godsaker som de frikostigt bjöd på.
Gårdsfarihandlare kom ofta från kalla och nordliga platser i Ryssland, t.ex. Arkangelsk. Därför förstod de vinterhärdighetens betydelse och de äppelsorter de medförde var väl lämpade för våra kalla vintrar i Finland.
(Källfakta: Våra fruktsorter, Leif Blomqvist)